hej388
- 31 dec. 2016
- 3 min läsning

2016 – ÅRET SOM GÅTT

2016 – det snabbaste och viktigaste året i mitt liv. Året innan var det största, jag blev mamma, men det var först i år som jag genuint landade i mammarollen. Antagligen för att jag äntligen landande i mig själv till fullo. Jag älskar att sammanfatta åren som går, med bilder och betydelsefulla reflektioner, för att kunna göra en liten utvärdering men också för att kunna gå tillbaka och minnas. 2016 fyllde Jonathan 1 år och blev verkligen en egen liten person med viljestyrka för en hel armé och energi för ett helt NHL-lag. Han är vår lilla solstråle som skänker oss otaliga stunder av skratt och kärlek, men också oräkneliga stunder av frustration och slitsamma vakennätter. 🙂 Många mammor som jag känner har älskat bebistiden, haft lugna och sovande bebisar som gett dem skönhetsömn och alldeles för mycket tid att slå ihjäl. Mitt huvud har nog snarare gjort allt för att förtränga det första året (hehe) då vi har haft allt annat än en lugn och sovande bebis. Tvärtom har det känts som han snarare varit vaken 26,5 timme om dygnet (?) och gjort sin mamma totalt gråhårig i perioder. Jag ska ärligt säga att jag är så glad som äntligen är ur den första bebistiden, för att den var så påfrestande och tärande energi- och känslomässigt. Och det är okej, man behöver inte ha rosa moln som skimrar runt varje hörn. Istället har jag börjat älska mammarollen mer och mer ju äldre J har blivit, att få ta del av hans påhitt, idéer och nyfikenhet är helt underbart. Det faller sig mer för mig att vara en barn-mamma än en bebis-mamma helt enkelt! Och jag inser att jag blir en bättre människa för varje dag som går tack vare honom, att ständigt testas på sitt tålamod och översköljas med kärlek utvecklar en totalt. Jag är även övertygad om att det är tack vare honom som jag landat i vem jag är, det har liksom varit motivationen att vara en bra förebild som gjort det givet för mig att våga vara exakt den jag är och förverkliga drömmar. Med det sagt har han och hans utveckling, såklart, varit huvudpersonen 2016. Vår lilla älskling.

Sedan skulle jag vilja sammanfatta året som det då allting i hälsans väg föll på plats. Jag uteslut socker och gluten helt ur min kost, vilket nu känns helt naturligt och självklart, och jag genomförde min stora dröm om att bli yogainstruktör på Bali. Hela familjen reste i mars till Bali i 17 dagar och Atlanta, USA, i maj. Sex veckor spenderades ytterligare på Bali med Jonathan och min kusin Caroline i augusti, september och oktober där jag utbildade mig. En tid som jag numera ser tillbaka på som en intensiv mix av slit, sömnbrist och härlig njutning. Och det är ganska väntat också det jag är mest stolt över 2016, att våga genomföra en så stor dröm. Och såklart kändes det fantastiskt roligt att få jobb som yogalärare direkt när jag kom hem på min favorithälsoplats i Norrköping!

Kreativitets- och företagsmässigt så utvecklades Manic Organic sakta men säkert, efter att jag under första året som mamma varit tvungen att hålla igen med gasen. Nu, är jag redo att satsa stort och det ska bli fantastiskt roligt att få uppleva 2017 med företaget! Sedan får vi inte glömma att jag startade OrganicByMommy, blogg och instagramkonto, som idag har blivit en stor del av mitt liv. Vilket är fantastiskt roligt!

En av mina bästa vänner gifte sig. Och jag träffade några av mina idag närmsta vänner, genom sociala medier, snacka om att man börjar attrahera sin ”sorts människor” när man vågar vara sig själv fullt ut. Man vibrerar helt enkelt på sin egen våglängd och drar till dig likasinnade med samma energinivå,vilket ju är ganska häftigt!

Här kommer en liten bildbomb på detta härliga år. Jag är så nyfiken och förväntansfull på vad 2017 kommer bära med sig! Hoppas ni har haft en sjudundrande år! Gott nytt år!