… Och så var den magiska dagen passerad! Den andra september, vårt beräknade förlossningsdatum och den till synes stora nedräkningssiffran som vi alla väntat på. Men… ingen bebis i sikte ännu! Jag vet att man ofta hör om kvinnor som själva försöker sätta fart på det hela (okej, typ alla jag känner) genom hårdare kroppsarbete, hallonbladsté i mängder, långpromenader, färdknäppar och en rad husmorskurer som ska locka ut den lilla. Jag var likadan med Jonathan, varje dag över bf kändes som en milslång evighet och jag la mycket energi på att försöka få kroppen att komma igång. Denna gång är det raka motsatsen! Dels för att jag inte har känt mig redo, jag har nog delvis medvetet försökt fylla mina dagar för att väntan inte ska bli för lång och så har att-göra-listan varit lång. Att driva eget företag innebär bland annat att man inte bara kan gå hem och stänga av jobbet på samma sätt som en traditionell anställning, saker måste förberedas och fixas för att man ska kunna lämna över det. Vi har byggt upp vårt lager under sommaren, preppat inför vårt härliga gäng med nya återförsäljare som kommer börja sälja våra produkter under höst/vinter och hittat bättre struktur. I veckan förberedde jag det sista och kände hur jag faktiskt kände mig klar. Nästa steg var vårt hem och mitt instinktivt starka behov av att boa som kom lika punktligt såhär i slutet av graviditeten som förra, dvs önskan om att rensa ut, sortera och rengöra varenda liten yta av vårt hus inför bebisens ankomst. Lister har torkats, varje kvadratyta golv har dammsugits minst en gång och skurats, kläder har tvättats och vikts, gardiner och kuddar har bytts till höstigare nyanser, sängkläderna är nytvättade och nyplockade blommor står på borden. Underbara känsla! Babynestet är hämtat och nu äntligen har jag packat klart vår bb-väska och Jonathans övernattningsväska.
För det andra så försöker jag tänka tvärtom – varför stressa med att lägga energi på att försöka påverka något som har sin naturliga gång? Visst är jag ivrig på att få möta vår skatt, men dels behöver jag all energi jag kan få till förlossningen och tiden efter än att lägga den på att köra slut på kroppen. Och dels så är jag starkt övertygad om att kroppen vet precis när den är redo, utan att jag behöver ge den en knuff. Istället försöker jag ladda min energi, vila, ta lugna promenader, dricka mycket vatten, landa i andningen, njuta av familjens sista tid som tre och göra sådant som gör mig glad – jag tror nämligen på att fylla lagret med måbra-hormoner. Så förutom att jobba en-två dagar i veckan så fyller tiden med glada filmer, tv-serier, böcker, vänner, mycket tid lekandes med J, laga mat och en gravidmassage. Som jag skrivit förut så har jag gjort det regelbunden i ca 4 månader, och tar det nu varje vecka under sista tiden. Förutom att jag tycker det känns lyxigt att unna sig (jag älskar massage) så har jag en tanke med det, att få massage ökar nämligen vårt lugn och ro-hormon oxytocin som bland annat stärker livmoderns arbete, lindrar smärta, fördjupar andningen, förbättrar cirkulation och minskar stress.
Andra förberedelser som gjorts är att bunkra blöjor, bindor och mjölkinlägg. Precis som förra gången så kör vi Naty’s ekologiska blöjor och jag Natracare’s ekologiska bindor. Som amningsinlägg så har jag denna gång gått från Naty’s engångs till Imse Vimses återanvändningsbara av ekologisk bomull. Dessutom har jag kostat på mig ett nytt set mjukiskläder av ekologisk bomull från Cubus och en ny pyjamas i present för att min kropp är så fantastiskt bra! Jag vill bara att den första tiden efter ska få bestå av fokus på vår nya familj, med sköna kläder och så lite måsten som möjligt. Om det inte blir bebis i veckan så ska jag fylla upp frysen med matlådor, minns att jag uppskattade så hur vi gjorde inför Jonathans ankomst och hur det kändes så lyxigt att inte behöva tänka på att laga mat första veckorna.
Och sist men inte minst, min kropp känns stark men trött och vill gärna ha energi konstant genom att helst äta hela tiden om den skulle få. Jag är inte ett dugg vätskefylld eller svullen vilket jag kände av mer med J, och min egen teori är att det precis som i vardagen beror på att jag äter en kost som inte binder vätska (inga snabba kolhydrater). Att vara gravid är en intensiv och häftig upplevelse, men nu ska det bli skönt att nå mållinjen! 🙂
Bild tagen av fantastiska Deniese Thorvaldsson
Comments