Det är så omåttligt vackert ute nu. Vitt och friskt. Och ändå så mörkt och burrigt. Vi tog snowracern genom skogen till förskolan i veckan. Jag har ljusstaken med levande ljus tända större delen av dagarna i köket. Raggsockorna sitter på fötterna dag som natt. Det står ofta en varm kanna te eller guldmjölk (vegomjölk, gurkmeja, svartpeppar, kokosolja och honung) klar. Egentligen vill jag bara njuta för det vilar så mycket sköna ögonblick i denna period, ändå har min kropp så svårt att handskas med den.
Minns ni att jag i somras sa att min kropp inte mår bra under årets första månaderna och att vi därför valt att bege oss till Bali ett tag kommande år, dvs i år? Fem år i rad har januari, februari och mars varit väldigt jobbiga. Trots att jag annars är oerhört rörlig och vig så blir mina muskler stela och mina leder ömma på ett påtagligt sätt. Och jag som annars är så otroligt glad och positiv i min personlighet tappar lust och blir nedstämd. Det är jobbigt att prata om psykisk ohälsa, men vi måste. Vi måste våga. I mitt fall ser jag ett så tydligt mönster, att något händer i mig under dessa månader. I år har vi tagit ett aktivt beslut om att testa att bo utomlands ett par månader i solen för att se vad som händer. Tills dess har jag påbörjat en utredning, min läkare tror att jag har svårt att producera ett nödvänligt må-bra-hormon under dessa månader när solen inte går att tillgå. Att det kanske blev till följd av att man tog bort min sköldkörtel. Så i veckan tog vi prover. Och jag försöker hitta så mycket skönhet i vardagen som jag bara kan.
Jag är helt övertygad om att det har hjälpt att få grotta ner sig i alla roliga planeringsdetaljer kring retreat och bröllop. Mitt mål var att knyta ihop säcken med planering av retreatet nu i veckan, vilket jag tycker att jag har lyckats med. Workshoppen och inspirationsstunderna är planerade, samt alla andra tusen små detaljer och beslut som ska klaffa. Herregud vilken rolig process det är att ta fram ett helt retreat-koncept!
Nu väntar jag in de sista goodiebag-grejerna och kvar återstår avstämning och fix på plats innan vi drar igång! Som jag längtar! Lika spännande kommer det bli att få se hur min kropp kommer känna sig i ett klimatskifte, om det blir någon skillnad alls eller väldigt stor sådan (som jag hoppas på). Men nu försöker jag njuta av hur vackert allt är på hemmaplan. Jonathan gick sin sista förskoledag på två månader i torsdags, veckan som kommer blir småfix med packning men också en tur ner till Kalmar för att hämta min klänning (åh vilken dröm!) Och hänga med familj. På tal om det – inom ett par dagar ska jag försöka hinna ge er en update kring vår bröllopsplanering. Hoppas ni får en fin helg!
